Tanken bakom arbetet med en affärsplan är att peka ut en marschriktning för sin organisation och ge underlag för prioritering av de resurser som finns för att genomföra den. Många affärsplaner utförs med rimlig precision, men exemplen är många på när ett tänkt styrinstrument blivit en tandlös papperstiger.
Detta händer när affärsplaner brister
HM:s ledning såg försent hur näthandel skulle komma att påverka deras butiksförsäljning med följd att flera butiker fick minska yta och till och med flagship stores fick stänga innan de ens öppnat. Drabbar kanske ingen fattig men kostar rejält med förtroende för företagsledning bland personal och investerare. PostNord, som ett annat exempel, har inte fokuserat tillräckligt tydligt på en växande logistikutmaning. Detta med en organisation inriktad på att dela ut brev, och med en sorteringsmaskin som juvelen i kronan. Vad som händer med affären och resultatet om ledningen har en felaktig strategisk uppfattning kan vi se i praktisk verklighet. En del affärsplaner som presenteras för medarbetarna innehåller målsättningar för affärerna och verksamheten, men saknar vägledning när det kommer till hur och med vilka resurser den skall genomföras. Då spelar det ingen roll om man har rätt, det händer inte ändå. Fråga SJ, det är säkert inget fel på idén med att vara punktlig och miljövänlig, men om rälsen inte håller måttet lämnar man en lucka i marknaden. Den tog MTR vara på. Taxi Stockholm...